fredag 27 juni 2014

Går i väntans tider

Alldeles, alldeles snart händer det. Det är sååå nära nu! Bara om en dag eller två så är det dags!
Jaa!

Då kommer Flora Danica slå ut. Underbara aprikosfärgade blommor
kommer att sväva över grönskan.


Då kommer Trigger att slå ut sina stora klockor.
 

Då kommer Strawberry Candy att lysa upp rabatten.
 

 Majsen börjar bilda kolvar. Det här är "Minipop" en sort som kan skördas som minimajs. Och det är just det jag är ute efter, så jag tittar dagligen till dem för att de inte ska växa sig för stora.

tisdag 24 juni 2014

Jordmandel och tomater


Årets pris i kategorin Jag-har-ingen-aning-om-vad-jag-pysslar-med-och-hur-det-här-ska-se-ut går i år till krukorna med jordmandel. Eftersom jag aldrig har sett en jordmandelplanta förut, än mindre smakat jordmandel, så famlar jag i totalt mörker. Fast nog tycker jag att de ser friska ut. Kanske behöver de månne större krukor? Någon som vet?

 
Tomaterna mår fint, det ser jag i alla fall klart och tydligt. Såna har jag haft hand om förut nämligen. På förpackningen till den gula körsbärstomaten "Ildi" står det att plantan ska bli ca 100 cm. Ha! säger jag om det. Mina når mig till nästippen - dvs ca 1.60 alltså. Och vilka blomklasar! Helt enormt! Ska alla de där verkligen gå fram? I så fall måste jag komma över många bra recept.

Ildi. Ska alla dessa blommor bli tomater??
I jordbädden finns även tomaterna Black Cherry och Jordgubbstomat. Den sistnämnda är nog min favorit. En väldigt god röd tomat!

Jordgubbstomat

Black Cherry
Och nu väntar jag. Och när jag tycker att det går för långsamt, och när jag tycker att det är för tråkigt att vänta, så vattnar jag och pratar snällt med dem. Vill gärna kunna gå in i växthuset och plocka åt mig lite gottisar när jag ändå är ute i trädgården ju. Som lite extramat liksom.

söndag 22 juni 2014

Klematis - en favorit

Jag gillar klematis i de allra flesta formerna. Jag skulle gärna ha drösvis med klematis i trädgården och det enda som egentligen hindrar mig just nu är mängden klätterplatser.

Nära huset har vi en rymlig altan och längs ena långsidan har vi en upphöjd rabatt där diverse samsas. (Ja, det är nog det genomgående temat för vår trädgård - att planteringarna är lite hur som helst. Men så vill vi ha det.)
I den här upphöjda rabatten stortrivs jordgubbar, timjan, lök och klematis.

Diamanta Regal
Blommorna är fantasiska. De är helt oemotståndliga och varje gång jag går förbi måste jag stryka dem över kronbladen.

Clematis Piilu
Det roliga med den här sorten är att det först är sex kronblad. Men på något magiskt sätt dyker det upp fler och fler och tillslut liknar de nästan Diamanta Regal

Nere i trädgården blommar Summer Snow för fullt. Alpklematisen har inte visat upp sina blommor än, men plantan är stor i år så förhoppningsvis bjuder den på mängder av lila blommor. Nelly Moser har inte velat över huvudtaget i år. Jag hoppas att det beror på att jag har flyttat den och att den bara är lite sen i starten. Vid husets kortsidor blommar Jackmanii troget. Den verkar klara allt - stormar, ösregn, iskalla vintrar och brännande somrar.

Ja som sagt. Klematis skulle jag kunna ha hur många som helst. Borde verkligen ha lite fler klätterplatser. :-)

torsdag 19 juni 2014

En midsommarhälsning

Midsommar dundrar in med sitt typiska midsommarväder som innebär att man får vela mellan sommarklänningen (som man vet att man kommer att frysa i) och de tjockare klädalternativen. Fast det är helt okej, det är så det brukar vara och det är så det kommer att vara även i morgon. Jag vet att jag precis som vanligt kommer att välja det kallare alternativet... :-)


Jag vill önska er alla en riktigt skön midsommar med en liten text som jag har kokat ihop. Den är kryddad med en stor nypa ironi och en rejäl slev "är-så-trött-på-tv-reklam" . Jag skrev den för ett par år sedan, men jag tror nog ni känner igen er. Ha det riktigt bra!


Glad midsommar!
 
-----------------------------------------------------------------

En dag i mitt soliga reklamfilms-liv

Jag vaknar av att solen skiner in genom mitt fönster och jag lämnar de skinande vita lakanen. Medan de andra i huset vaknar tar jag cykeln och cyklar till bageriet. Vägen kantas av vajande sädesfält. Det är så vackert väder att fjärilarna på min klänning får liv och fladdrar upp i skyn.
När jag kommer hem spelar mina barn pingis över det dukade frukostbordet, men jag bara skrattar eftersom det är sånt som händer varje morgon hemma hos oss. På bordet står Kellogg’s All Bran och väntar på mig. Med några lätta piruettsteg hämtar jag mig en djup tallrik och slår mig ner mellan barnen som välborstade och leende har satt sig vid bordet och äter på sina Lingongrova med nyttiga pålägg. Nutella och jordnötssmör finns inte på vårt bord eftersom de inte är en del av en nyttig frukost.
Min man kommer. Han är nyrakad eftersom han vägrar sluta använda rakapparaten jag gav honom i förra veckan. Jag visste att han skulle älska den eftersom han hatar när jag vinner i bowling. Han stannar upp i köksdörren och lutar sig mot dörrkarmen. Solen skiner på honom. Han ler och är snygg i sina kläder från Dressman. Jag skrattar till och häller upp juice till honom i det höga kristallklara glaset som står på hans plats. Glaset gnistrar till i solens sken och inte en enda fläck skymtar på dess blanka yta. Tänk, Via powerdrops maskindiskmedel kan man lita på!

Efter frukosten packar barnen sina väskor och gör sig i ordning för skolan. Vi går ut till bilen som står parkerad i vår carport. Jag ler. Trots att huset och carporten målades för fem år sedan ser de fortfarande nymålade ut. Så är det när man använder Demidekk – färgen för oss som älskar att måla men inte så ofta.
Vi sätter oss i vår nya miljövänliga bil. Solen skiner in genom de extra stora fönsterrutorna, men det gör oss ingenting. Vi njuter. Jag skjutsar barnen genom staden och alla vi möter ler och vinkar till oss. Det gör de därför att vår bil är så miljövänlig att det nästan är brottsligt.
Min mage låter plötsligt som ett tröskverk, men det är bara flingorna som har börjat verka och jag njuter av att höra min mage dundra som ett åskväder.

Lite senare på dagen är jag i affären då plötsligt en stor kör börjar sjunga för mig. De vill tacka mig för att jag har betalat min tv-licens och deras sång fyller mig med lycka. När de sjungit klart går jag till Ica-Stig som iklädd träningskläder erbjuder mig produkter ur ICA Gott Liv sortimentet. Jag tar några av produkterna samt två förpackningar med Proviva eftersom det är ett resultat av svensk forskning och beger mig hemåt.

Solen skiner fortfarande och nu har dessutom fåglarna börjat sjunga för mig. Jag flinar fortfarande. Till lunch äter jag en nyttig pastarätt från Findus som bara tar fem minuter i mikron och när jag efteråt sätter på en kopp kaffe rasar det ner en dykare från skyn i vår pool. Jag bjuder denne på lite av mitt Gevaliakaffe innan det är dags att hämta hem barnen och sedan förbereda kvällens middag.
Det är måndag vilket betyder att det är vår Dolmio-dag och när hela familjen äntligen samlas vid bordet på kvällen sitter vi och skrattar tillsammans med dykaren. Solen envisas med att stråla in på matbordet.

På kvällen får jag äntligen använda min nya Braun tandborste och sensodyntandkräm. Och fastän solen har gått ner så fylls rummet ändå av ljus då jag ler. Tänderna blir glimrande rena eftersom jag kombinerar tandborstningen med Listerine då det formligen spränger bort all plack från emaljen.
Jag somnar leende och lyckligt på min vita huvudkudde som är tvättad i trettio grader med Ariel flytande tvättmedel.
Jag sover gott efter en dag i den soliga reklamfilmens värld.

måndag 16 juni 2014

Återhämtningen


Idag tänkte jag visa er Återhämtningen - platsen utanför växthuset.

Namnet Återhämtningen syftar naturligtvis på att det är en plats att återhämta sig på. Men det syftar också på att materialet vi har använt har "hämtats åter" - återanvänts alltså.

De senaste dagarna har jag tittat lite närmare på den här platsen och jag har insett att det behövs en typ av portal. Med klätterväxter på såklart. Så nu snurrar hjärnan kring hur en sådan skulle kunna se ut. Nå, blir det någon så kommer det bilder. Idagsläget ser det ut så här:

Om man kommer gående ser platsen ut så här. Det är här tankarna om portal har dykt upp.
Som sagt - vi får se.


Golvet är av återvunnet tegel. Visserligen är det hustegel och det händer att vissa stenar spricker, men det gör inte så mycket. Om man vill är det lätt att ersätta den med en hel sten. Å andra sidan kan den trasiga ligga kvar - jag gillar det faktiskt.
Bänkarna och det tre-benade bordet har mannen byggt. Världens bästa ställe att sitta på vid soliga sommarmorgnar. Med en tekopp förstås.
Växthuset har vi byggt själva. Glaset kommer från ett nedmonterat växthus.
 

På det runda bordet står vårens loppisfynd - den lilla kannan. Ja, vad kan jag säga - jag älskar den! För tillfället är den sprängfylld av daggkåpa och pioner, men den var lika vacker med en stor bukett prästkragar.
 

Nere mellan tegelstenarna har både det ena och det andra frösått sig. Allt är inte bara ogräs. Här och var tittar penséer upp.
 

Som avslutning på uteplatsen har vi lagt en rad med stenplattor. På några ställen har vi byggt upp små piedestaler. Vid piedestalen intill växthusdörren växer tomatplantan "ildi".
 
Åt det andra hållet, dvs "bakom fotografen" finns två grillar och en hel del ogräs. Men det fick inte vara med på bild. :-)

fredag 13 juni 2014

Vita maränger

Den fyllda vita pionen har slagit ut. Blommorna är stora och svulstiga - de liknar fluffiga maränger där de balanserar längst ut på stjälkarna. Jag har tappat bort namnet på pionen, så jag har ingen aning om vad jag ska kalla den. Å andra sidan spelar det ingen roll. För mig räcker det långt med att njuta av den vackra blomningen.





torsdag 12 juni 2014

Monstren fortsätter att välla in

Mördarsniglarna fortsätter att välla in från åkern. Varje dag går jag minst en runda med saxen och varje runda ger ca 200 klipp. Trädgårdens nedre del är alltså en krigszon och det är tur att offren inte syns så tydligt.


Det kanske ser vackert ut vid första anblicken, men ängen är full av monster...
Grannarna har samma problem såklart och var och en har utarbetat sin egen strategi i striden. Grannen ett par hus bort lägger troligen ner mest tid av oss alla på det här. Han klipper allt han ser i sin trädgård PLUS att han scannar hela fotbollsplanen som ligger i anslutning till hans tomt. Fattar inte hur han hinner jobba...
Grannen intill oss har en mer giftig approach. De har lagt ut ett 1 dm brett saltband längs hela tomtgränsen. Innanför saltet har de lagt en nästan lika bred sträng med snigelgift. Sniglarna ligger svartbrända men gräset gulnar omgående och dör... Känns inte helt bra kan jag tycka. Men visst - de klipper bara 10-15 sniglar om dagen.
Grannen på andra sidan om oss gör nog ingenting. Jag har aldrig sett dem gå till attack.

Själv klipper jag alltså. Men i min hjärna är jag vansinnigt kreativ. Senaste idén är att bygga en låg mur vid tomtgränsen mot åkern. På utsidan av muren ska det finnas skyltar som vänder sig mot sniglar: "Trespassers will be shot". Innanför muren ska det finnas en nedsänkt hängränna full med salt. Efter saltkaret ska jag ha små laserkanoner som kan programmeras att känna igen sniglar och sedan skjuta den som mot all förmodan lyckas ta sig så långt.
Jo, i hjärnan är jag kreativ...

tisdag 10 juni 2014

Tomtgräns-projekt


Termometern i köksfönstret visar för tillfället 28 grader i skuggan. Ute i trädgården är det brännande hett. En helt fantastiskt skön sommardag!
Men tror ni jag sitter still och vilar i sommarsolen? Näpp.  Just idag kom jag nämligen på den brillianta idén att gräva och plana ut en yta på 10 x 0,5 meter samt fylla på med ny jord. På den allra hetaste platsen i hela trädgården dessutom - gränsen mellan vår tomt och grannens. Så här i efterhand ett helt idiotiskt tilltag såklart. Resten av dagen håller jag mig i skuggan och dricker vatten.

Tomtgräns-projekt alltså.
När vi flyttade hit bestod gränsen av en enorm bok samt 10-12 popplar. Alla dessa träd är borta sedan många år tillbaka pga olika anledningar.
Från och till under de senaste två åren har jag försökt få både fläder och schersmin att ta sig, men det har inte lyckats särskilt bra eftersom grannens son är extremt bra på att köra åkgräsklippare... Ända ut i tomtgränsen vill han uppenbarligen klippa. Varenda planta jag har satt har blivit halshuggen. Nåja. Det har inte spelat så stor roll eftersom det har varit enkla sticklingar som stuckits ner. Bara att ersätta med nya försök.

Ett av förra årets planteringsförsök. En fläder. Några grenar har försvunnit i åkgräsklipparen, men nu håller jag tummarna för att den växer till sig.
 
Idag satte jag alltså in den stora stöten. Jag grävde upp ytan fram till tomtgränsen, grävde om befintlig jord samt la på ny. Jag har lagt ut stockar och klippt ner allt ogräs på deras sida. Inom en mycket snar framtid hoppas jag att mina pilsticklingar har slagit rot så att jag kan plantera dem. Sen kan jag bara hoppas att de kommer undan grannkillens framfart.
Jag gillar visserligen våra grannar, men jag vill gärna ha en buskig gräns. Att inte ha något "vägg-aktigt" får den här delen av trädgården att kännas naken.

På vår sida växer det daggkåpa i slänten.
I jordbädden intill grannens gräsmatta är det nu tänkt att det ska bli en vägg av pil.
 
 
Åt andra hållet. Den gröna "pinnen" längst ner i bild är en schersmin. Vi får se om den klarar den omilda behandlingen. Längst bort växer syren och fläder i en enda salig blandning.
 
Nä. Nu ska jag gå ut igen. Men jag kommer att hålla mig i skuggan. Med en glass. :-) Ha det fint!

Michelangelo säger hej

Jag är bara tvungen att visa er min lilla film som jag kallar: "Michelangelo säger hej". Den lär inte bli nominerad till Guldpalmen, men är rätt så charmig ändå. Inspelad på en liten kameramobil, så kvaliten är därefter.

Filmduken är liten, så ni får helt enkelt luta er framåt. Det går visst inte att förstora har jag hört. Själv är jag ingen tekniker så jag bara gillar och accepterar. :-)

Michelangelo är vår mest företagsamma sköldpadda och när hon vill fram så tar hon sig fram - oavsett om det är en näckros i vägen eller inte.

Så - plocka fram popcorn och dricka. Nu blir det filmtajm!

måndag 9 juni 2014

Blomvandring i detta nu

Solen är tillbaka efter en veckas regnande. Allt grönskar och blommar och jag njuter av varenda droppe solsken som faller på mig.

Här kommer några av guldkornen i trädgården just nu:

Fläderblommor.

Strandiris är det väl?

Kaprifolen blommar i pergolan.

En favorit - vit pion tillsammans med randgräs.

Nu har de rosa marängerna slagit ut.
Skrikigt rosa pioner har därmed tagit över altanrabatten.

Plymspirea. Har aldrig sett den så hög förut. Den har gått om mina 1.72 i längd!

Hoppas ni alla har ljuvliga försommardagar! Sköldpaddorna hälsar! :-)

lördag 7 juni 2014

Besök på Sofiero

Oj, vilken vecka det har varit. Att fira student med alla ingredienser tar verkligen all tid. Fast vi hade trevligt och dottern var nöjd, så allt är som det ska. :-) Idag har det sista städats bort och trädgården har återfått sin forna form och uppmärksamhet.

Igår var jag på Sofiero med mor och moster. Åh, vad jag gillar Sofiero! Där får jag alltid någon ny tanke eller blir störtkär i nån ny växt som jag aldrig sett förut. Så även denna gång.

Innanför entrén tog den här härliga installationen emot.
 

Svårt att fånga färgprakten på bild. Ni får helt enkelt lita på mig.
 
 
Rhododendrondalen var enastående vacker.
 

Blommorna var i sina sista skälvande dagar, men ljuvligt vackra. Och vilka enorma grenar!
 

Färgprakt.
 

Svart sammetsiris. Det hade jag aldrig sett någon innan, men en sån måste jag ha!
Vilken fantastisk iris!

Härligt vattenporl.

måndag 2 juni 2014

Altanrabatten


Vi har en rätt rejäl altan utanför huset. Eftersom trädgården sluttar så blev det en bra lösning. Naturligtvis finns det för- och nackdelar med det. Fördelen är såklart själva altanen. Den ligger i sol hela dagen och är underbart skön att vara på. Nackdelen är att man får en rätt så bra överblick över trädgården från den upphöjda platsen. Det blir inte så mycket "hemlig trädgård" över det hela.

Nedanför altanen har jag anlagt en riktigt stor rabatt. Och alla ni som gillar färgkoordinerade rabatter och ordning och reda - ni kan sluta läsa och titta nu för i den här rabatten finns inga regler alls. :-)

Här finns en enorm bondpion (för tillfället når den två meter i diameter), massor av prästkragar, aklejor, hosta, lavendel, blåsippor, höstflox, fem olika sorters dagliljor, ett persikoträd, en ros, elefantgräs, oregano, japanskt körsbär, näva, stockrosor, solrosor, jättedaggkåpa och höstanemon. Ja, jag sa ju att det inte är någon reda... :-)

Rabatten sett uppifrån altanen. Till höger finns en trappa som leder ner i trädgården. Till vänster(mellan rabatt och häcken mot grannen) har jag anlagt min lilla köksträdgård. Rakt fram ligger växthus och teglad uteplats.


Rabatten när man kommer nedför trappan.
Från vänster: daggkåpa, akleja, daglilja, lavendel och pion. Lavendeln sattes förra året så jag hoppas att den växer till sig i år så att den vräker sig ner mot gräskanten.
 
 
Rabatten sedd nedifrån. Altangolvet skymtar i överkant.
Närmast i bild: japanskt blodkörsbär - heter det så? Oavsett vad den heter så blommar den med fantastiskt vackra rosa blommor på våren.
Stockrosor är på väg och längst till vänster håller höstflox och lilja på att täcka det lediga utrymmet.
 

Rabatten sedd från "köksträdgården". På den här sidan dominerar gul daglilja och prästkrage.
 

Akleja och pion. Snart slår pionens knoppar ut och då blir hela rabatten en enda stor rosa bakelse.
 

Kaukasisk näva.
 

Prästkragar.
 

Hoppas ni alla får en riktigt skön dag!

söndag 1 juni 2014

Trädgårdssemester och kommande student

Jag har tagit en semestervecka i trädgården. Jag har uppenbarligen jobbat så hårt under ett par månader att kroppen faktiskt har tagit stryk! Jösses, jag är en klen sort tydligen...
Hur som helst. Min semestervecka i trädgården är himla trevlig än så länge. Jag har förbjudit mig själv all typ av grävning och omflyttningar, så kvar är lite smårensning och tedrickande vid blommorna. På mors dag fick jag en finfin solstol av famljen och tack vare min semestervecka har jag faktiskt tagit mig tid att sitta i den.

Det är svårt att veta var man ska dra gränsen däremot. Räknas beskärning av vindruvsstocken som hårt arbete? Eller får man göra sånt under trädgårdssemestern? Trots att jag var osäker på mina egna regler gav jag mig på att klippa de långa skotten.
Jag blev nöjd med resultatet och hoppas att klasarna ska digna i höst.

Före


Efter

På torsdag tar äldsta dottern studenten och det är såklart en hel del planering och fix inför det. Under dagarna som kommer är det handling och bakning som gäller. Jag måste erkänna att jag mest flyter med, ler och vinkar. Så att det ska se ut som om jag har koll. Än så länge verkar alla gå på det... Men det viktigaste har jag koll på - att mitt loppisfynd ska stå mitt på bordet och att den ska vara full av prästkragar. :-)